Sänker pu-erh-te kolesterolet?

Om du någon gång har smuttat på en varm, jordig kopp fermenterat Pu-erh-te vet du att det har ett unikt djup och en fyllighet som inget annat te. Men bakom den kraftiga smaken döljer sig en överraskande hälsopotential. Vetenskapliga studier fortsätter att visa hur mörkt te, inklusive fermenterade sorter och Pu-erh, kan spela en aktiv roll för den allmänna hjärt-kärlhälsan och ämnesomsättningen.

Eftersom vetenskapliga forskningsartiklar ofta är kompakta och tekniska omvandlar den här artikeln de viktigaste rönen till praktiska insikter. I en tidigare artikel diskuterade vi sambandet mellan Pu-erh och matsmältningen. I den här guiden fokuserar vi direkt på hur Pu-erh påverkar kolesterol, viktkontroll, blodsocker, hjärnhälsa och tarmhälsa.

Sänker Pu-erh-te kolesterolet? Vad vetenskapen säger

Det korta svaret är ja: både kliniska studier på människor och laboratoriestudier visar att de aktiva ämnena i Pu-erh-te sänker totalkolesterolet, minskar LDL-kolesterolet (det ”onda” kolesterolet) och hämmar fettinlagring genom flera biologiska mekanismer.

Forskning om rått och moget Pu-erh-te visar att drycken påverkar fettomsättningen på flera olika sätt:

• Kliniskt belagt hos människor: I en studie på personer med förhöjda blodfetter ledde daglig konsumtion av Pu-erh-teextrakt under fyra veckor till betydande minskningar av totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider samt en minskning av kroppsfettet (7).
• Naturlig statinliknande verkan: Fermenteringen skapar spårmängder av naturligt förekommande lovastatin, ett ämne som hämmar HMG-CoA-reduktas, det huvudsakliga leverenzym som ansvarar för kolesterolbildningen (5).
• Blockering av fett och kolesterol efter måltider: Att dricka Pu-erh-te till eller direkt efter en måltid bryter ner gallsyra-kolesterolkomplex i matsmältningskanalen och blockerar aktivt upptaget av kolesterol från maten under matsmältningen (6).
• Aktivering av cellernas reglerknapp (AMPK): I mänskliga leverceller aktiverar polyfenolerna i Pu-erh AMP-aktiverat proteinkinas (AMPK), en central reglerare av ämnesomsättningen som minskar aktiviteten hos gener som ansvarar för fettproduktionen (8).
• Balanserad blodfettsprofil: Ytterligare studier visar att Pu-erh-te konsekvent sänker triglyceriderna samtidigt som nivåerna av HDL-kolesterol (det ”goda” kolesterolet) ökar (2)(3).
• Förbättrad tarmflora: Pu-erh ökar mångfalden av tarmbakterier i mikrobiomet, vilket bidrar till att reglera gallsyraomsättningen och den systemiska inflammationen (1)(2).

Dessutom utvärderade studie (4) hur Pu-erh-te påverkar blodsocker- och fettnivåerna i diabetesmodeller. Resultaten visade att de försökssubjekt som fick Pu-erh-te hade betydligt lägre blodsockernivåer samt tydligt minskade nivåer av totalkolesterol och triglycerider.

Stärkt hjärnfunktion och skydd för minnet

Utöver fördelarna för hjärt-kärlhälsan och ämnesomsättningen främjar mörka teer även den kognitiva hälsan. En banbrytande studie (1) undersökte effekterna av Fu-te, ett särskilt mörkt te som fermenteras med svampen Eurotium cristatum (vanligen kallad ”gyllene blomma”). Teet testades på försökssubjekt som fick en fettrik kost, och resultaten visade tydliga neurologiska fördelar:

• Förbättrad minnesförmåga och spatial inlärningsförmåga.
• Minskad inflammation i hjärnan: en viktig faktor som förknippas med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.
• Positiv påverkan på tarm-hjärnaxeln, vilket bekräftar att en förbättrad tarmflora direkt främjar hjärnans funktion.

Vad gör mörkt te så unikt?

Hemligheten bakom Pu-erh och mörkt te handlar om mer än bara antioxidanter och koffein: den ligger i den mikrobiella fermenteringen. Mikroorganismer som nyttiga svampar och bakterier omvandlar gröna teblad med tiden och bildar unika bioaktiva ämnen som teabrowniner och naturligt lovastatin.

Dessa ämnen samverkar direkt med tarmfloran, hämmar fettbildande leverenzymer och binder till gallsyror. Som teproducenter och teentusiaster uppskattar vi främst Pu-erh för dess fylliga smakprofil och historia, men modern vetenskap bekräftar att en daglig vana kan ge betydande fördelar för hjärt-kärlhälsan och ämnesomsättningen.

Slutsatsen: Sänker Pu-erh-te kolesterolet?

Den aktuella vetenskapliga litteraturen, som omfattar kliniska studier på människor, cellstudier och djurmodeller, bekräftar att Pu-erh-te bidrar till att sänka totalkolesterolet, minska LDL-kolesterolet och motverka ansamling av triglycerider. För största möjliga nytta kan du smutta på Pu-erh-te under eller strax efter måltider för att minska upptaget av fett från maten och främja hjärthälsan på lång sikt.

Vetenskapliga referenser

(1) F. Huang, X. Zheng, X. Ma, R. Jiang et al., ”Teabrownin från Pu-erh-te lindrar hyperkolesterolemi genom modulering av tarmfloran och gallsyraomsättningen”, Nature Communications, vol. 10, nr 1, 2019.

(2) W. Jia, C. Rajani, A. Lv, T.P. Fan, X. Zheng, ”Pu-erh-te: En översikt över en hälsosam dryck”, Journal of Traditional Chinese Medical Sciences, vol. 9, nr 2, 2022, s. 95–99.

(3) C.H. Lu, L.S. Hwang, ”Polyfenolinnehållet i Pu-erh-teer och deras förmåga att hämma kolesterolbiosyntesen i Hep G2-cellinjen”, Food Chemistry, vol. 111, nr 1, 2008, s. 67–71.

(4) Y. Hou, W. Shao, R. Xiao et al., ”Vattenextrakt av Pu-erh-te minskar riskfaktorer för ateroskleros i en råttmodell för hyperlipidemi”, Experimental Gerontology, vol. 44, nr 6–7, 2009, s. 434–439.

(5) Z.J. Zhao, Y.J. Pan, et al., ”Bedömning av exponering för lovastatin i Pu-erh-te”, Journal of Agricultural and Food Chemistry, vol. 61, nr 16, 2013, s. 4085–4092.

(6) H. Fujita, T. Yamagami, ”Extrakt av svart te (Pu-erh) hämmar ökningen av serumkolesterol efter måltid hos möss...”, Phytotherapy Research, vol. 22, nr 10, 2008, s. 1375–1381.

(7) G.S. Jensen, et al., ”Minskning av kroppsfett och förbättrad blodfettsprofil i samband med daglig konsumtion av ett Puer-teextrakt i en population med hyperlipidemi”, Clinical Interventions in Aging, vol. 11, 2016, s. 367–376.

(8) T.D. Way, et al., ”Pu-erh-te motverkar överdriven fettbildning genom att aktivera AMP-aktiverat proteinkinas (AMPK) i mänskliga HepG2-celler”, Journal of Agricultural and Food Chemistry, vol. 57, nr 12, 2009, s. 5245–5252.