Qinglou: Hemligheten bakom rökt Lapsang Souchong
I byn Tongmu, som ligger i Wuyibergen, finns särskilda byggnader som kallas Qinglou och som är specifikt uppförda för att röka det ikoniska svarta teet Lapsang Souchong.
Allt med dessa byggnader är fascinerande. Det knarrande träet vittnar om tidens gång, och mjuka ljusstrålar silar in och lyser upp en scen av tetillverkning som tycks ha frusit i historien.
Följ med när vi utforskar konsten att röka Lapsang Souchong och avslöjar hemligheterna bakom dessa unika byggnader för tebearbetning.
Byn Tongmu & Qinglou
Byn Tongmu, det svarta teets födelseplats, är känd för sina unika trevåningsbyggnader i trä. Dessa byggnader, som används för att vissna och torka teblad, kallas ”Qinglou”, ett ord som intressant nog betyder ”bordell”. Namnet kommer av att de liknar de traditionella bordellhusen i trä i det gamla Kina.
I dessa trevåningsbyggnader röks tebladen med tallved för att utveckla den ikoniska rökiga smaken. Men hur skiljer sig detta te från andra svarta teer, och hur kan Qinglou-byggnaden påverka det?
Traditionell bearbetning av rökt Lapsang Souchong
Den huvudsakliga bearbetningen av svart te omfattar vanligtvis flera viktiga steg: skörd, vissning, rullning, oxidation och torkning. För rökt Lapsang Souchong tillkommer dock ett extra steg: rostning efter oxidationen. Det stoppar snabbt oxidationsprocessen samtidigt som aromen förstärks. Dessutom är vissningen och torkningen vid traditionell framställning av Lapsang Souchong unika eftersom de innefattar rökning med tallved, och det är här Qinglou-rökhusen spelar en avgörande roll.
Vissning
Dessa träbyggnader har ett bottenplan med en ugn och en eldstad. I ugnen eldas tallved, och den heta röken leds genom ventiler till de övre våningarna. Nyplockade teblad vissnas på andra våningen i Qinglou-byggnaden i 7–8 timmar. Bambumattor skiljer den första våningen från den andra, där vissningen sker, och het tallrök tränger genom springorna i bambumattorna för att vissna de färska bladen. Det finns en trädörr både framtill och baktill på andra våningen, och temperaturen kan regleras genom att dörrarna öppnas och stängs.
Torkning
På första våningen är temperaturen däremot som högst, och den används för det sista bearbetningssteget, torkningen. Tallröken leds från bottenplanet genom ventiler och rökrör och kommer ut i rummet på första våningen, där tebladen har lagts på bambubrickor.
Qinglou-byggnaden är avgörande för framställningen av traditionell rökt Lapsang Souchong. Tack vare rökningen innanför byggnadens väggar får teet aromer av tallrök och longanfrukt samt en söt och uppfriskande eftersmak som dröjer sig behagligt kvar i halsen. Endast torr tallved från Tongmu bör användas för att röka bladen, även om fuktigt virke ibland används till te av lägre kvalitet.
En krävande bearbetning
Att bearbeta rökt Lapsang Souchong är inte lätt, eftersom det är särskilt svårt att kontrollera det avgörande vissningssteget, även för temästare. Förutom det fysiskt krävande arbetet är det komplicerat att reglera rökens temperatur, och det kräver mycket skickliga yrkespersoner. Det finns nämligen en påtaglig risk att bladen bränns, vilket leder till ekonomiska förluster. Dessutom finns det få Qinglou-byggnader; vanligtvis är det bara stora fabriker som har sådana.
Många småbrukare bearbetar ofta sitt te på det vanliga sättet för svart te och vissnar och rostar det utan rök. Först efter att tebladen har rostats transporterar de teet till en Qinglou för röktorkning.
Den traditionella bearbetningen av rökt Lapsang Souchong är komplicerad, krävande och kostsam, vilket gör teet ännu mer värdefullt. Dessutom begränsar miljöskyddsbestämmelser byggandet av nya Qinglou och överanvändningen av tallved från Tongmu. Produktionen av rökt Lapsang Souchong-te är därför begränsad. Av dessa skäl har Lapsang Souchong blivit en symbol för byn Tongmus arv inom tetillverkning.